Vi har väl alla stött på någon som har en bortförklaring till allting.
Även det mista lilla. Det är alltid någon annans fel. Ibland är det till och med saker som har gjort fel. Kanske är du som läser detta inlägget en sådan? Eller kanske du bara bortförklarar dig ibland. För jag tror de flesta gör det i ibland. Jag kommer också på mig själv att jag bortförklarar saker som egentligen är mitt fel.
Bortförklaringar är ändå mänskligt, vi vill framställa oss som så smarta och rationella som möjligt. Och felet du just gjorde hotar denna bild. En smart person skulle inte göra något fel? Därför vill du framställa att ditt misstag var orsakat av något eller någon annan. Vilket gör att bilden av dig som smart och rationell är intakt.
För att du ska kunna lära dig av ditt misstag, måste du först erkänna att du gjort ett. För har du inte gjort fel finns det inget att lära eller förbättra. Så bortförklarar du ditt misstag kommer du missa en möjlighet att lära dig något. Och lär du dig inte av de misstag du gör, är det stor sannolikhet att du kommer upprepa samma misstag. Heather Hanbury summerar det bra.
There's no point in failing and then dealing with it by pretending it didn't happen, or blaming someone else. That would be a wasted opportunity to learn more about yourself and perhaps to identify gaps in your skills, experience or qualifications. Once you have identified the learing you can then take action to make a difference.
Kortsiktigt är det skönt att tänka att det var någon annans fel. Men under en lång tid och många misstag kommer det vara stor skillnad mellan de som lär sig av sina misstag och de som bortförklarar dem. Lite som ränta på ränta i personlig utveckling.
Denna skillnad i hur man ser på misstag, kan kokas ned i vad man har för mindset. Är man en sådan som bortförklarar allting, så brukar det kallas att man har ett fixed mindset. Detta innebär att man ser te.x. sitt intellekt som något statiskt som inte går att ändra. "Jag är inte bra på matte." Skulle en sådan person kunna säga. Det blir ett hot mot deras intellekt att inte kunna något, för antingen kan man något eller kan man det inte. Det är jobbigt att erkänna att man inte kan något om man inte tror man kan lära sig det.
Däremot har man motsatsen, hur klyschigt det än låter, ett growth mindset så ser man på misslyckandet som en inlärningsmöjlighet. Man ser på te.x. matte som något som går att lära sig. Man ser på det som en utmaning. Man har en inställning att det går att lära sig det mesta. Detta gör att när man gjort ett misstag blir det lättare att erkänna att man gjort fel. Att göra fel är bara ett steg i en inlärningsprocess.
Det bästa med att det är mindset vi pratar om är att det går att ändra. Så nästa gång du känner för att bortförklara dig, stanna upp. Aktivera system 2 och fundera om det faktiskt var du som gjorde fel.